GUDHEM           

Kloster i det medeltida Sverige

Klockan fyra på morgonen gick en nunna upp och ringde i klockorna för att de andra nunnorna skulle vakna. Alla bäddade sina sängar och samlade sig i kyrkan för att be. Under deras bön hade dom på sig ett halsband som hette Rosenkrans. På vintern var det mycket kallt eftersom dom inte hade dörrar och dom eldade inte i sovsalen. I varje sovrum fanns det en säng och en kista att lägga sina kläder i. Deras dag började så och sen fortsatte dom med arbete och bön hela kvällen. I klostren odlade dom många kryddor, grönsaker och örter. På kvällen fick nunnorna en liten stund för sig själva innan de gick och lade sig. De åt bara två gånger om dagen, men då åt dom mycket och i två timmar. Den som bestämde hos nunnorna kallades för abbedissa. När man var nunna måste man lova tre saker: fattigdom: att inte äga något, kyskhet, lydnad: att lyda abbedissan. 
Nunnor stoppade undan sitt hår i dok för att undvika fåfänglighet och för att visa att de var gifta med Jesus. Deras kläder syddes utav nunnorna i klostrets syrum. 
Det var stor skillnad på vardagsmat och festmat. När dom hade fest så hade dom mycket mat, vin och öl. Men när det var en vanlig vardag så åt man gröt och bröd till frukost och till middag åt dom bröd med sill eller fläsk, rotfruktsgryta eller ärtsoppa. Maten åt dom under tystnad. En nunna brukade läsa för dom andra nunnorna när dom åt.
Man bestämde själv om man ville bli nunna. Bestämde man för att bli nunna så fick man söka in sig för prövotid. Man fick leva i klostret i ett år. Nunnor levde i celibat för att dom ville vara rena och också för att dom inte skulle ha någon relation med någon annan än Gud.
Munkarnas och nunnornas skrift var kalligrafi. Ordet kalligrafi betyder skönhet och det är också så man betraktar stilen - vacker. Kalligrafin har funnits länge, men den fick sitt stora genombrott i klostren där munkar och nunnor utvecklade den. Det var bara ett fåtal som kunde skriva, så dom behandlades med stor respekt. Men dom använde inte samma utrustning som vi har idag. Dom använde sig av pergament och gåspenna. Pergament är våran motsvarighet till papper. Det är ett ljust skinn som togs av bland annat get-, får-, kalv- och åsnehudar. När håret är borta spänns det upp i ramar för att lufttorka. Sedan pudras det med krossat krita för att bli ljusa och slutligen glättas med pimpsten. Gåspennan gjorde man av delar av vingar från fåglar. Sedan slet man av udden och vässade den. Kalligrafin finns än idag och de bevisar hur välgjord den är, det är en konst.
Det var kyrkan som bestämde om dom andras tro. Om någon inte hade samma tro så skulle dom bestraffas med våld. Kyrkan fick inte döda någon. År 1230 kom Gregorius IX. Han införde dödsstraff och brände de dömda på bål.
Cisterciensorden grundades år 1098. Det första cisterciensklostret som byggdes var Cîteaux i Frankrike. Och det var munkarna därifrån som gjorde oss till européer. Cisterciensorden kom till Sverige år 1143 och då grundades Alvastra klostret av munkar från Clairvaux. Cistercienserna skulle leva i fattigdom, enkelhet och i andakt. Kyrkomusiken har blivit ordens specialitet. (http://www.skola.enkoping.se/vasterled/blaget/itis/Kloster.htm)