Klosterlivet bestod till stor del av bön och kontemplation, gärna vid tända vaxljus. Gemensamma böner förrättades åtta gånger om dygnet och den religiösa sången hade stor betydelse. Detta innebar att läskunnighet var viktig. Nunneklostren blev föregångare för kvinnlig utbildning och samtliga kyrkor i orden var helgade till Jungfru Maria och kännetecknades av enkelhet och stramhet .Vid varje kloster fanns ett sjukhus och för behandling av de sjuka, odlades läkeväxter. Kunskapen om hur medicinalväxter kunde odlas och användas, samlades i handskrivna böcker. Många kryddor odlades och det gjordes ingen åtskillnad mellan kryddor och läkeväxter, då man ansåg att matkryddor hade medicinska egenskaper.  Cistercienserklostren hade ett väl fungerande vattensystem. Man anlade alltid klostren i närheten av en flod eller källa som då kunde försörja alla aktiviteter inom klosterområdet. Vattnet kom då först till kvarnen som mal säden sedan strömmar vattnet ner i värmepannan och låter sig upphettas för att tillverka ölet. Vidare in i garveriet för att bereda det läder som sedan blir till skor. Vattnet fortsätter sen i små kanaler som leder in i klostret som kommer till använding i matlagningen, bevattningen av trädgården, tvättningen osv. och slutligen för vattnet bort alla sopor och latrin.